Ulf Kristersson kan bli statsminister igen. Sedan Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist den 26 oktober meddelade talmannen att det saknas stöd för en mittenregering med Magdalena Andersson har läget i riksdagen förskjutits högerut. Källor inom Moderaterna och Kristdemokraterna säger till TV4 att chansen för en uppgörelse med C nu är betydligt större. Men ingenting är klart: talmannen har inte gett något nytt uppdrag, SD-frågan är olöst och tre av fyra statsministeromröstningar återstår innan ett extraval.
Uppdaterad 29 oktober 2026. Sverige Nu har följt regeringsbildningen sedan valet den 13 september och räknar om mandaten efter varje besked. Artikeln uppdateras när talmannen meddelar nästa steg.
Måndagen som ändrade läget
Thand Ringqvist hade fått talmannens sonderingsuppdrag den 19 oktober. Hennes idé var en regering ”i mitten” med Magdalena Andersson som statsminister, buren av S, MP, C, KD och L. Efter en vecka av samtal med de sju andra partierna lämnade hon tillbaka uppdraget. ”Finns inget stöd för en mittenregering”, sa hon till SVT efter mötet med Andreas Norlén. Hon lade också skulden på det andra blocket: ”Vi var beredda att släppa fram en socialdemokratisk enpartiregering men det blockerades av V och MP.”
Enligt riksdagens notis från den 26 oktober ska talmannen nu ringa runt till partierna och därefter ”återkomma med besked om nästa steg i processen”. Något sådant besked hade inte kommit natten till torsdagen den 29 oktober. Statsvetaren Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet sa till TV4 att ett tänkbart scenario är att talmannen ”väntar och låter partierna själva sköta diskussionerna”.
Vi skrev i vår profil av Elisabeth Thand Ringqvist att mittenalternativet hängde på att L och KD avstod. Båda sa nej, och det var där uppdraget föll.
Därför ser Moderaterna en öppning
Det är ett misslyckande för Centern, men ett användbart sådant för Ulf Kristersson. TV4 rapporterade den 28 oktober, med hänvisning till flera anonyma källor i övergångsregeringens partier, att M och KD nu räknar med att förhandlingarna med C kan bli skarpa. ”Centern har gått till botten med det alternativet”, sa en av källorna. En annan: ”Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu.”
Moderaternas strategi är att först låta riksdagen rösta en gång till om ett alternativ med Andersson. Ulf Kristersson vill alltså att hon prövas igen. När även det har röstats ned har C svårare att säga nej till samtal högerut. ”Det borde uppstå öppningar efter votering två”, sa en källa till TV4. Kristersson själv säger samma sak öppet. ”Det måste sluta med voteringar så vi kommer vidare, annars kan vi ju hålla på hur länge som helst”, sa han till GP den 27 oktober, och tillade: ”Men det måste vara talmannen som är dirigent nu, han som pekar ut vad som ska ske.”
Ulf Kristersson har också sagt att han är redo att ta ett sonderingsuppdrag om talmannen bedömer att en borgerlig regering har stöd i riksdagen. Hur Kristersson hamnade här efter valet beskrev vi i vår första analys av hans chanser att bilda regering.
Mandaten: Ulf Kristersson behöver inte Centerns ja
Sverige har negativ parlamentarism. En statsministerkandidat faller bara om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar nej. Det betyder att Ulf Kristersson inte behöver C:s ja-röster, bara att tillräckligt många i oppositionen avstår. Så här ser räkningen ut med dagens mandat:
| Om Centerpartiet … | Nej-röster mot Ulf Kristersson | Utfall |
|---|---|---|
| röstar nej (alla 25) | 176 (S 99, V 30, C 25, MP 22) | Faller |
| avstår helt | 151 (S, V, MP) | Godkänns med 24 rösters marginal |
| delvis avstår (2 ledamöter) | 174 | Godkänns, men med minsta möjliga marginal |
Rent matematiskt räcker det alltså att två oppositionsledamöter lägger ned sina röster. I praktiken kommer ingen statsminister att ta ett uppdrag på den marginalen, eftersom regeringen sedan måste få igenom en budget. Det som krävs är ett partibeslut från Centern att släppa fram honom.
Siffrorna förklarar också varför C är så eftertraktat. De 25 C-mandaten är det enda som skiljer oppositionens 176 från Tidöpartiernas 173 (M 70, SD 62, KD 22, L 19).
SD-frågan är den verkliga spärren
Centerledningen håller fast vid sin röda linje: ingen regering som bygger på stöd från Sverigedemokraterna. SD har samtidigt krävt ministerposter i en borgerlig regering. Jimmie Åkesson har bjudit in Thand Ringqvist till samtal, men enligt TV4 har han inte släppt kravet på att sitta i regeringen. Båda kraven kan inte uppfyllas samtidigt, och det är där förhandlingarna nu pågår. Enligt TV4 diskuteras en kompromiss i tre delar:
| Parti | Möjlig eftergift | Vad det kostar |
|---|---|---|
| Sverigedemokraterna | Släpper kravet på statsråd | Stannar utanför regeringen en mandatperiod till |
| Centerpartiet | Kräver inte en återgång till sina tidigare linjer i migrations- och energipolitiken | Svälja delar av Tidöpolitiken |
| M och KD | Bygger en regering eller ett samarbete som C kan tolerera | Ett mer komplicerat underlag än Tidöavtalet |
Enligt TV4 har flera SD-profiler, däribland Björn Söder och Richard Jomshof, öppnat för att partiet stannar utanför regeringen. Ingen av dem citeras direkt, och partiledningen har inte ändrat sin officiella linje. En KD-källa sa att SD har ”ett internt arbete att göra”. Politiken i sig ska däremot vara ”ett mindre problem än vad vi trodde”, enligt en annan källa om samtalen med C.
Vår bedömning: en regering där SD saknar ministrar men där C ändå behöver avstå i omröstningen är det enda upplägg som i dag verkar kunna accepteras av både SD och Centerns egna väljare. Frågan är om Thand Ringqvist kan sälja in det, bara sex veckor efter ett val där hennes parti lovade motsatsen.
Budgeten kommer före statsministerposten
Moderaterna har ett eget villkor som ofta glöms bort. Enligt TV4 vill Ulf Kristersson inte regera på någon annans budget, som Magdalena Andersson gjorde 2021. Stödet för M:s budget ska alltså vara säkrat innan han ställer upp i en statsministeromröstning.
Det spelar roll för tidsplanen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar en övergångsbudget den 12 november, byggd främst på redan fattade beslut. ”Det kommer inte bli någon annan budget, även om det skulle bli en ny regering imorgon”, sa hon till SVT den 27 oktober. En uppgörelse med C måste därför antingen ske före den budgetomröstningen eller handla om en ändringsbudget senare i vår.
Budgetmatematiken liknar statsministerräkningen. I riksdagens slutliga budgetvotering vinner det förslag som får flest röster. Om C avstår ställs Tidöpartiernas 173 mot S, V och MP:s 151, och regeringens budget går igenom.
Extravalet: vad mätningarna säger
Riksdagen har hittills röstat en gång, den 15 oktober, då Magdalena Andersson fick 248 nej-röster. Faller fyra kandidater i rad måste ett extraval hållas inom tre månader. Sverige har inte haft ett extraval sedan 1958. Ulf Kristersson menar att trycket från fler voteringar tvingar fram klarhet, och opinionen ger honom en del stöd, men inte entydigt:
| Mätning | M | S | Tidöpartierna | S, V, MP och C | L |
|---|---|---|---|---|---|
| Novus/TV4, 5–11 okt | 23,9 % | 25,9 % | 52,2 % | 46,3 % | 3,9 % |
| Verian/SVT, 28 sep–11 okt | 22,3 % | 28,5 % | 49,1 % | 49,7 % | 3,7 % |
| Valet 13 september | 19,9 % | 28,0 % | 173 mandat | 176 mandat | 5,3 % |
Novus ger M, SD och KD 178 mandat tillsammans, alltså egen majoritet utan Liberalerna, som hamnar under spärren. Verian kallar läget ett dött lopp. Båda mätningarna gjordes före Thand Ringqvists misslyckade sondering, och L under fyra procent är ett problem för båda blocken: deras röster går förlorade. Ett extraval är därför en risk även för Kristersson, inte bara ett hot han kan använda.
Tre vägar framåt och vår bedömning
| Väg | Vad som krävs | Sannolikhet just nu |
|---|---|---|
| Ulf Kristersson godkänns med C passivt | SD avstår ministerposter, C avstår i omröstningen, budgetstöd säkrat | Störst, men tidigast efter en andra omröstning om Andersson |
| Andersson godkänns i en senare omröstning | L och KD avstår, eller V släpper kravet på ministrar | Liten: alla tre har sagt nej |
| Fyra nej och extraval | Ingen part rör sig | Reell, eftersom tre omröstningar återstår |
Den som vill följa den andra sidan av samma låsning hittar läget för S-ledaren i vår genomgång av Magdalena Anderssons politiska framtid. Fler nyheter om regeringsbildningen finns under Nyheter.
Vanliga frågor om Ulf Kristersson och regeringsfrågan
Kan Ulf Kristersson bli statsminister igen?
Ja, det är möjligt. Han behöver inte en majoritet som röstar ja, bara att högst 174 ledamöter röstar nej. Om Centerpartiet avstår får han 151 nej-röster och godkänns. Men C:s röda linje mot SD och Moderaternas krav på budgetstöd måste lösas först.
Varför misslyckades Centerpartiets mittenregering?
Upplägget med Magdalena Andersson som statsminister krävde att både Liberalerna och Kristdemokraterna avstod i omröstningen. Båda sa nej. Thand Ringqvist rapporterade till talmannen den 26 oktober att det inte finns stöd för en mittenregering.
Vad är Centerpartiets röda linje mot SD?
C vill inte släppa fram en regering som bygger på stöd från Sverigedemokraterna. Därför diskuteras nu om SD kan avstå från ministerposter, vilket skulle göra det lättare för C att avstå i en omröstning om Kristersson.
Hur många statsministeromröstningar återstår innan extraval?
Tre. Riksdagen har röstat en gång, den 15 oktober 2026, då Magdalena Andersson föll. Om fyra förslag röstas ned ska ett extraval hållas inom tre månader.
Vem leder Sverige under regeringsbildningen?
Ulf Kristersson leder en övergångsregering sedan han begärde entledigande efter valet. Den får sköta löpande ärenden och lägger fram en övergångsbudget den 12 november.
Hur gammal är Ulf Kristersson?
Han är född den 29 december 1963 i Lund och är 62 år. Han har lett Moderaterna sedan 2017 och blev statsminister i oktober 2022.
Källor: riksdagens notiser 15 och 26 oktober 2026, TV4 28 oktober 2026 (anonyma källor i M och KD) och 27 oktober 2026 (Jonas Hinnfors), GP 27 oktober 2026, SVT:s rapportering 26 och 27 oktober 2026, Novus väljarbarometer oktober 2026, Verian/SVT väljarbarometer oktober 2026, Valmyndigheten. Mandaträkningen och scenariobedömningen är Sverige Nus egna.
