Europas längsta flod: Volga, Donau och Europas 10 största floder

Europas längsta flod är Volga, cirka 3 530–3 700 km. Se varför siffrorna skiljer sig, Europas 10 längsta floder och hur Volga och Donau jämförs med Sveriges älvar.

Europas längsta flod: Volga, Donau och Europas 10 största floder

Europas längsta flod är Volga i Ryssland. Den är cirka 3 530 kilometer lång enligt Rysslands statliga vattenregister – och 3 690–3 700 kilometer enligt de äldre mått som svenska uppslagsverk som Nationalencyklopedin fortfarande använder. Tvåa är Donau på cirka 2 850–2 860 kilometer, men Donau är i gengäld den flod som flyter genom flest länder: tio längs huvudfåran och 19 i avrinningsområdet.

Det finns alltså inte en enda siffra för Europas längsta flod, och det är just skillnaderna som gör frågan intressant. Här går vi igenom vad källorna faktiskt säger, hur listan över Europas tio längsta floder ser ut, hur Volga och Donau skiljer sig åt – och hur det hela ser ut från svensk horisont, med Sveriges längsta älv som måttstock.

Kort svar: Volga är längst, men är den 3 530 eller 3 700 kilometer?

Om du har sett båda siffrorna är du inte ensam. Nationalencyklopedin anger 3 700 kilometer, och det gör även svenska Wikipedia. Ryska källor och engelska Wikipedia landar i stället på cirka 3 530 kilometer.

KällaVolgaDonau
Nationalencyklopedin (NE)3 700 km2 860 km
Svenska Wikipedia3 700 km2 860 km
Rysslands statliga vattenregister3 531 km–
Stora sovjetiska encyklopedin3 530 km (3 690 km före dammarna)–
Donaukommissionen ICPDR–2 857 km

Förklaringen finns i den sovjetiska encyklopedin: Volga mäter 3 530 kilometer i dag, men 3 690 kilometer före de stora dammbyggena på 1900-talet. De svenska referensverken använder alltså det äldre måttet, medan nyare ryska och internationella källor använder det nuvarande. Ingen av siffrorna är fel – de mäter floden vid olika tidpunkter. För Donau är spridningen bara tio kilometer (2 850, 2 857 eller 2 860), vilket är en fråga om exakt var mätningen startar och slutar.

Europas 10 längsta floder

Så här ser listan ut med de vanligaste referenserna som grund. Längderna varierar något mellan källor, så flera rader anges som intervall.

#FlodLängdLänderMynnar i
1Volga3 530–3 700 kmRysslandKaspiska havet
2Donau2 850–2 860 kmTyskland, Österrike, Slovakien, Ungern, Kroatien, Serbien, Bulgarien, Rumänien, Moldavien, UkrainaSvarta havet
3Ural2 428 kmRyssland, KazakstanKaspiska havet
4Dnepr2 200–2 290 kmRyssland, Belarus, UkrainaSvarta havet
5Don1 870–1 980 kmRysslandAzovska sjön
6Petjora1 809 kmRysslandBarents hav
7Kama1 805 kmRysslandVolga
8Oka1 500 kmRysslandVolga
9Belaja1 430 kmRysslandKama
10Dnestr1 350–1 370 kmUkraina, MoldavienSvarta havet

Tre saker är värda att veta om listan:

  • Ural är en gränsflod. Enligt svenska Wikipedia utgör Ural gränsen mellan Asien och Europa från Uralbergens slut till Kaspiska havet. Att den ändå brukar räknas med bland Europas floder beror på just den konventionen. Floden hette Jaik fram till 1775.
  • Tre av de tio hör till Volga-systemet. Kama och Oka är bifloder till Volga, och Belaja mynnar i Kama. Räknar man bara floder som rinner ut i ett hav eller en sjö får listan ett annat utseende.
  • Rhen finns inte med. Med sina cirka 1 230 kilometer hamnar Rhen på plats 11–12 beroende på definition. Rhens betydelse ligger i trafik, industri och befolkning längs floden – inte i längden.

Volga – Europas längsta flod

Volga ligger helt inom Ryssland och är samtidigt Europas största flod räknat i både avrinningsområde och vattenföring. Nyckelfakta:

  • Källa: Valdajhöjderna, vid byn Volgoverchovje i Tverregionen, cirka 40 mil nordväst om Moskva.
  • Mynning: Kaspiska havet, via ett stort delta vid Astrakhan. Mynningen ligger cirka 28 meter under havsytan.
  • Avrinningsområde: cirka 1,36–1,38 miljoner km².
  • Vattenföring: cirka 8 000 kubikmeter i sekunden vid deltat.
  • Största bifloder: Kama och Oka, samt bland andra Sura och Vetluga.
  • Större städer: Jaroslavl, Nizjnij Novgorod, Kazan, Uljanovsk, Samara, Volgograd och Astrakhan.

Loppet och vattnet

Europas längsta flod rinner först österut och sedan söderut genom västra Ryssland. Floden blir markant större efter sammanflödet med Kama, som både är längre och för mer vatten än Oka. Snösmältningen är den dominerande vattenkällan – upp till cirka 60 procent av flödet enligt World Atlas – och floden är istäckt under ungefär tre månader om året på större delen av sträckan. Volga är också världens längsta flod som rinner till ett avloppslöst innanhav, Kaspiska havet.

Dammar och kanaler

Under sovjettiden byggdes en kedja av vattenkraftsmagasin längs Europas längsta flod. Kuibysjevmagasinet, på cirka 6 450 kvadratkilometer, är Europas största till ytan. Priset var högt: när Rybinskmagasinet fylldes översvämmades staden Mologa. Moskvakanalen, Volga–Don-kanalen och Volga–Baltiska vattenvägen kopplar samman Volga med Moskva, Vita havet, Östersjön, Kaspiska havet, Azovska sjön och Svarta havet – och det är samma dammbyggen som ligger bakom skillnaden mellan 3 690 och 3 530 kilometer.

Deltat

Deltat vid Europas längsta flod är cirka 160 kilometer långt och består av upp till 500 kanaler och mindre floder. Det är en av Europas viktigaste våtmarker för fåglar och fisk. Föroreningar och den kraftiga regleringen har påverkat vattenkvaliteten och flodens livsmiljöer.

Donau – Europas näst längsta flod

  • Källa: Schwarzwald i sydvästra Tyskland, där källflödena Breg och Brigach flyter samman vid Donaueschingen.
  • Mynning: Svarta havet, genom Donaudeltat i Rumänien och Ukraina.
  • Avrinningsområde: cirka 801 000–817 000 km², Europas näst största.
  • Vattenföring: cirka 6 400–6 500 kubikmeter i sekunden nära mynningen.
  • Huvudstäder vid floden: Wien, Bratislava, Budapest och Belgrad.

Tio länder längs floden, 19 i avrinningsområdet

Donau passerar eller bildar gräns mellan tio länder: Tyskland, Österrike, Slovakien, Ungern, Kroatien, Serbien, Bulgarien, Rumänien, Moldavien och Ukraina. Det är fler än för någon annan flod i världen. Hela avrinningsområdet nås av 19 länder och cirka 79 miljoner människor, enligt Donaukommissionen ICPDR, vilket gör det till världens mest internationella flodbassäng.

Vattenväg och världsarv

Med Rhen–Main–Donau-kanalen är Donau förbunden med Nordsjön, så att det går att ta sig med båt mellan Nordsjön och Svarta havet. Det gör floden till en av Europas viktigaste transportleder, och till ett av kontinentens mest populära mål för flodkryssningar, som på bilden överst. Donaudeltat är sedan 1991 ett världsarv och räknas som Europas bäst bevarade floddelta, med över 300 fågelarter.

Volga mot Donau: så skiljer de sig åt

FaktaVolgaDonau
Placering i EuropaLängstNäst längst
Längd3 530–3 700 km2 850–2 860 km
Avrinningsområde1,36–1,38 miljoner km²801 000–817 000 km²
Vattenföringcirka 8 000 m³/scirka 6 400–6 500 m³/s
Länder längs floden1 (Ryssland)10
Mynnar iKaspiska havetSvarta havet
Kända städerNizjnij Novgorod, Kazan, Samara, VolgogradWien, Bratislava, Budapest, Belgrad

Europas längsta flod är mellan cirka 680 och 840 kilometer längre än Donau, beroende på vilka källor du jämför. Volga vinner också på avrinningsområde och vattenföring. Donau vinner på det som inte går att mäta i kilometer: hur många länder, språk och gränser en enda flod förbinder.

Så ligger Sverige till: Europas längsta flod är nästan fem gånger längre än Göta älv

Sett från Sverige är Europas längsta flod av en annan storleksordning. Enligt SMHI är Sveriges längsta vattendrag Göta älv–Klarälven-systemet, räknat från källflödena i Rogenområdet i Härjedalen via Trysilelva i Norge och Klarälven till Vänern.

VattendragLängdVolga är …
Göta älv / Klarälven746 km4,7–5,0 gånger längre
Dalälven557 km6,3–6,6 gånger längre
Torneälven545 km6,5–6,8 gånger längre

Även Donau är knappt fyra gånger längre än Sveriges längsta älv, och både Rhen (cirka 1 230 km) och Oka (cirka 1 500 km) är längre. Vänern, dit Göta älv-systemet rinner, är Sveriges största sjö; den näst största, Vättern, har som vi skrivit i väder i Taberg ett eget klimat. Frågan om vilken flod som är längst har dessutom samma mätproblem överallt: var börjar floden och var slutar den? Vi går igenom samma resonemang för hela världen i artikeln om världens längsta flod, Nilen eller Amazonas. Och när snösmältning eller skyfall får vattendrag att svämma över är det SMHI som varnar – så här fungerar SMHI:s varningar vid skyfall.

Volga och Sverige: vikingarnas väg österut

Volga har också en svensk historia. Under vikingatiden, från 800-talet till 1100-talet, gick handelsvägen österut – Österled – längs Rysslands stora floder, bland annat Volga och Dnepr. Enligt svenska Wikipedia handlade nordbor, däribland svenskar, med pälsar och slavar mot silverdirhamer och sidenvaror från den muslimska världen, och just sådant silver och siden har påträffats i Birka. De som färdades österut kallades ofta rus eller väringar, ett namn som flera forskare kopplar till Roslagen. Det är ett av de tydligaste exemplen på att Europas längsta flod redan för tusen år sedan var en del av svensk historia.

Varför ligger så många av Europas längsta floder i Ryssland?

  • Östeuropeiska slätten: ett väldigt lågland med svag lutning, som låter floderna slingra sig över mycket långa sträckor.
  • Långa avstånd till havet: vattnet ska hela vägen till Kaspiska havet, Svarta havet, Azovska sjön eller Barents hav.
  • Bifloder räknas var för sig: Kama, Oka och Belaja finns på topplistan trots att de tillhör Volga-systemet.
  • Gränsen mot Asien: Ural kommer med på grund av var Europas gräns dras.

Längd, avrinningsområde eller vattenföring – vad menar man med största?

Rubriken ”störst” kan betyda tre olika saker, och Europas längsta flod är inte automatiskt störst i alla avseenden. Längd mäter sträckan från källa till mynning. Avrinningsområde är den yta som avvattnas till floden. Vattenföring är hur mycket vatten som passerar varje sekund. I Europa leder Volga i alla tre. Rhen är den tydligaste påminnelsen om att en flod kan vara viktigare än sin längd: kortare än Volga, Donau och Oka, men en av kontinentens mest trafikerade vattenvägar.

Vanliga frågor om Europas längsta floder

Vilken är Europas längsta flod?

Volga i Ryssland. Den är cirka 3 530 kilometer lång enligt ryska källor och 3 690–3 700 kilometer enligt äldre mått som Nationalencyklopedin använder. Volga mynnar i Kaspiska havet.

Hur lång är Volga – 3 530 eller 3 700 kilometer?

Båda siffrorna används. Enligt Stora sovjetiska encyklopedin är Volga 3 530 kilometer i dag och var 3 690 kilometer före dammbyggena. Svenska referensverk som NE använder det äldre måttet, cirka 3 700 kilometer.

Vilken är Europas näst längsta flod, och hur många länder flyter den genom?

Donau, cirka 2 850–2 860 kilometer. Huvudfåran passerar eller bildar gräns mellan tio länder, och avrinningsområdet omfattar 19 länder enligt ICPDR.

Är Rhen en av Europas tio längsta floder?

Nej. Rhen är cirka 1 230 kilometer och hamnar på plats 11–12 beroende på definition. Den är kortare än bland andra Oka, Belaja och Dnestr, men är en av Europas viktigaste transportleder.

Räknas Uralfloden som en europeisk flod?

Ural utgör enligt konventionen gränsen mellan Europa och Asien från Uralbergens slut till Kaspiska havet. Med sina 2 428 kilometer räknas den därför ofta som Europas tredje längsta flod, men placeringen beror på var man drar kontinentgränsen.

Vilken är Sveriges längsta älv?

Göta älv–Klarälven-systemet, som enligt SMHI är 746 kilometer långt. Därefter kommer Dalälven (557 km) och Torneälven (545 km).

Det här kan du ta med dig

Europas längsta flod är Volga: cirka 3 530 kilometer i dag och 3 690–3 700 kilometer före dammbyggena, vilket förklarar varför svenska och internationella källor skiljer sig åt. Donau är tvåa på 2 850–2 860 kilometer och slår Volga på antal länder, men inte på längd, avrinningsområde eller vattenföring. Rhen ligger utanför tio-i-topp. Och som mått på skalan: Volga är nästan fem gånger längre än Sveriges längsta älv.

Källor: Nationalencyklopedin och svenska Wikipedia (längder för Volga och Donau), Rysslands statliga vattenregister och Stora sovjetiska encyklopedin (Volgas längd före och efter dammbyggena), Donaukommissionen ICPDR (Donaus avrinningsområde och länder) samt SMHI (svenska vattendrag).

Sara Bergström

Sara Bergström

Sara Bergström är ekonomiredaktör och frilansskribent specialiserad på privatekonomi, investeringar och konsumenträtt. Hon har en kandidatexamen i nationalekonomi från Uppsala universitet och har skrivit om privatekonomi och bostadsmarknaden i över 7 år. Sara täcker primärt ekonomi och livsstil för Sverige Nu.

Fler artiklar av Sara Bergström →