Kort svar: Magdalena Andersson är fortfarande Socialdemokraternas partiordförande och den kandidat som ligger närmast statsministerposten, men hon har ingen väg in i Rosenbad just nu. Riksdagen röstade nej till henne den 15 oktober 2026 med 248 röster mot 99. Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist sonderar i stället en regering ”i mitten” och rapporterar till talmannen måndag 26 oktober klockan 10. Ingen ny statsministeromröstning är utlyst.
Uppdaterad 24 oktober 2026. Sverige Nu har följt regeringsbildningen sedan valnatten och räknat om mandaten efter varje besked. Artikeln uppdateras efter talmannens nästa beslut.
Läget för Magdalena Andersson just nu
Valresultatet talade för henne. Oppositionen (S, V, C och MP) fick 176 av riksdagens 349 mandat, mot 173 för Tidöpartierna (M, SD, KD och L). Socialdemokraterna blev största parti med 28,02 procent och 99 mandat, även om det var partiets svagaste resultat sedan 1911.
Sex veckor senare ser bilden annorlunda ut. Så här står det till den 24 oktober:
- Partiledare: Ja. Ingen tung röst inom S har krävt hennes avgång, och hon har inte antytt att hon tänker kliva av.
- Statsministerkandidat: Ja, men nedröstad en gång. Talmannen kan lägga fram henne igen, men bara om stödet har ändrats.
- Egen sonderingsroll: Nej. Uppdraget ligger hos Elisabeth Thand Ringqvist (C) sedan 19 oktober.
- Väljarförtroende: 40 procent i SVT/Verian 14–16 oktober, upp tre enheter men bakom både Ulf Kristersson och Ebba Busch.
Sex veckor utan ny regering: tidslinjen
| Datum | Vad hände |
|---|---|
| 13 sep | Riksdagsval. Oppositionen 176 mandat, Tidöpartierna 173. |
| 17 sep | Rösträkningen klar. Ulf Kristersson begär entledigande och leder sedan en övergångsregering. |
| 18 sep | Talman Andreas Norlén ger Magdalena Andersson första sonderingsuppdraget. |
| 28 sep | Norlén (M) omväljs till talman, med stöd av V i stället för S-kandidaten. Samma dag lämnar Andersson tillbaka uppdraget: det finns för närvarande ingen möjlighet att bilda regering. |
| 2 okt | Hon får ett andra uppdrag med kort tidsfrist. |
| 13 okt | Andersson konstaterar att det saknas förutsättningar för en regering som riksdagen kan tolerera. Talmannen utlyser ändå omröstning. |
| 15 okt | Riksdagen säger nej: 99 ja, 248 nej, 2 frånvarande. |
| 19 okt | Elisabeth Thand Ringqvist (C) får sonderingsuppdraget. |
| 26 okt | Thand Ringqvist rapporterar till talmannen kl. 10. |
Därför sa riksdagen nej den 15 oktober
Omröstningen gällde en socialdemokratisk enpartiregering. Alla partier utom S röstade nej, även de tre partier som hade gått till val som en del av samma opposition. Enligt riksdagens egen redovisning av omröstningen fördelade sig rösterna så här:
| Parti | Mandat | Röstade |
|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 99 | 99 ja |
| Moderaterna | 70 | 70 nej |
| Sverigedemokraterna | 62 | 62 nej |
| Vänsterpartiet | 30 | 29 nej, 1 frånvarande |
| Centerpartiet | 25 | 25 nej |
| Kristdemokraterna | 22 | 22 nej |
| Miljöpartiet | 22 | 21 nej, 1 frånvarande |
| Liberalerna | 19 | 19 nej |
Kärnan i problemet är en låsning mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. Centerpartiet säger nej till en regering där V får ministrar. Vänsterpartiet säger att det bara stöder en vänsterregering som partiet självt ingår i. Efter omröstningen sammanfattade V:s gruppledare Samuel Gonzalez Westling skiftet: ”Vänsterpartiet har varit stödparti i decennier. Men den tiden är nu förbi.”
Magdalena Andersson visste vad som väntade. Dagen före sa hon: ”Det kommer att vara en omröstning där jag inte kommer att tolereras av riksdagen.” Hon förklarade också varför hon inte bad om mer tid: ”Men det finns låsningar och det är inte meningsfullt att begära mer tid.”
Omröstningen fyllde ändå en funktion. Talmannen hade bestämt att sonderingarna skulle avslutas med en omröstning oavsett utfall, och Andersson sa själv att det ”kommer att krävas några omröstningar för att få tillräckligt mycket tryck i processen”. Varje nej flyttar Sverige ett steg närmare ett extraval, och det är ett tryck som alla partier känner.
Mandaträkningen: två vägar tillbaka till Rosenbad
Sverige har negativ parlamentarism. En statsminister godkänns så länge högst 174 ledamöter röstar nej. Magdalena Andersson behöver alltså inte 175 ja-röster, bara att tillräckligt många avstår. Vi har räknat på alla kombinationer med dagens mandatfördelning. Det finns två vägar, och båda är blockerade i dag:
- Väg 1, vänstervägen: V lägger ned sina röster och C och MP röstar ja eller avstår. Då blir det bara Tidöpartiernas 173 nej-röster, och hon går igenom med två rösters marginal. Hindret: V kräver ministerposter, och C säger nej till just det.
- Väg 2, mittenvägen: V röstar nej men både L och KD avstår. Då stannar nej-rösterna på 162 (M 70, SD 62, V 30). Avstår bara ett av partierna räcker det inte: med L avstående blir det 184 nej, med KD avstående 181. Hindret: båda har sagt nej.
Mittenvägen är den som Thand Ringqvist nu prövar, och de senaste dagarna har den smalnat. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson sa den 21 oktober att L inte tänker använda sina mandat för att möjliggöra en S-ledd regering och att partiet är berett att rösta nej till Andersson ytterligare tre gånger. Ebba Busch (KD) var lika tydlig den 23 oktober: ”Nej, men det kommer inte att möjliggöras på grund av oss kristdemokrater.”
Samma räkning visar varför Centerpartiet är tungan på vågen även åt andra hållet. Om C avstår i en omröstning om Ulf Kristersson blir nej-rösterna 151 (S, V och MP), och han går igenom. Läs mer om den vägen i vår genomgång av Ulf Kristerssons chanser att bilda regering.
Hon har klarat det förut: lärdomen från 2021
Bilden överst i artikeln är tagen i riksdagen den 24 november 2021, dagen då Magdalena Andersson för första gången godkändes som statsminister. Hon gick igenom med 174 nej-röster, alltså med minsta möjliga marginal. Några timmar senare föll hennes budget, Miljöpartiet lämnade regeringen och hon avgick efter ungefär sju timmar. Fem dagar senare, den 29 november, godkändes hon igen, nu med 173 nej-röster.
Två saker från 2021 är värda att minnas nu. För det första regerade hon då på exakt den sortens tolerans som hon behöver igen, där partier som inte stödde henne ändå avstod från att fälla henne. För det andra avgjordes det av enskilda ledamöter: 2021 lade en liberal ledamot ned sin röst i stället för att rösta nej. Med 173 mot 176 mandat i dag kan några få ledamöter i mitten åter bli avgörande.
Fyra scenarier och vad de betyder för Magdalena Andersson
| Scenario | Vad som krävs | Vår bedömning 24 okt |
|---|---|---|
| Bred mittenregering med Andersson som statsminister (S, C, MP) | L och KD måste båda avstå, eller V avstå | Svårt. L och KD har sagt nej, V vill sitta i regeringen. |
| S-minoritetsregering som tolereras | V, C och MP röstar inte nej | Möjligt bara om V eller C backar från sin röda linje. |
| Ulf Kristersson eller annan borgerlig statsminister | C avstår eller röstar ja | Fortfarande möjligt. Andersson föreslog själv att Kristersson skulle få nästa uppdrag. |
| Extraval | Fyra nej i riksdagen | Ett av fyra försök är förbrukat. Senaste extravalet hölls 1958. |
Det tredje scenariot är värt att notera. Den 14 oktober sa Andersson: ”Jag tycker själv att det är rimligt att partiledaren för Sveriges näst största parti tar över, alltså Ulf Kristersson.” Ett misslyckat Kristersson-försök skulle kunna öka trycket på L och KD att släppa fram en mittenlösning, eller tvärtom öka trycket på C att släppa fram Kristersson. Vem som till slut blinkar avgör hennes framtid.
Sitter hon kvar som S-ledare?
Allt tyder på det, åtminstone på kort sikt. Vi har inte hittat något offentligt krav från ledande socialdemokrater om att hon ska avgå, och SVT:s Johan Sjölander bedömer att hon fortfarande har förtroende i partiet. Det är en bedömning, inte en mätning.
Väljarsiffrorna är blandade. I SVT/Verians mätning den 14–16 oktober, gjord samma dagar som omröstningen, ökade förtroendet för henne med tre enheter:
Andel med mycket eller ganska stort förtroende. Källa: SVT/Verian, 1 054 intervjuer 14–16 oktober 2026.
Den långa trenden är svagare. För fyra år sedan hade 61 procent stort förtroende för henne. SVT:s analytiker Elisabeth Marmorstein konstaterar att hon ”är inne i en nedåtgående trend”. Samtidigt har den största förloraren i regeringskrisen hittills varit Nooshi Dadgostar, som tappade åtta enheter. Väljarna verkar alltså inte i första hand lägga skulden för låsningen på Andersson.
Hennes egen linje sedan den 19 oktober är avvaktande. Hon har sagt att hon ”självklart” kommer att agera konstruktivt under Thand Ringqvists uppdrag, och om väljarnas otålighet: ”Det är klart att människor är frustrerade över att det inte är en ny regering på plats. Jag delar den frustrationen.”
Datum att bevaka
- Måndag 26 oktober kl. 10: Elisabeth Thand Ringqvist rapporterar till talmannen. Vill hon pröva en mittenregering med Andersson, eller lämna tillbaka uppdraget? Läs om hennes uppdrag i vår artikel om Elisabeth Thand Ringqvist.
- Därefter: Talmannen väljer nästa sonderare eller lägger fram ett nytt statsministerförslag. Tre försök återstår.
- Efter fjärde nej: Extraval inom tre månader.
Fler uppdateringar om regeringsfrågan finns under Nyheter.
Vanliga frågor om Magdalena Andersson
Blir Magdalena Andersson statsminister igen?
Det är oklart. Hon leder största partiet och oppositionen har majoritet, men riksdagen röstade nej till henne den 15 oktober 2026. För att gå igenom behöver hon att antingen V, eller både L och KD, avstår från att rösta nej.
Hur röstade riksdagen om Andersson?
99 ja och 248 nej, två ledamöter var frånvarande. Bara Socialdemokraterna röstade ja. V, C och MP röstade nej tillsammans med M, SD, KD och L.
Avgår Magdalena Andersson som partiledare?
Inget tyder på det. Hon har inte antytt någon avgång och ingen tung röst i S har krävt det. Förtroendet för henne bland väljarna ökade till 40 procent i oktobermätningen.
Hur många statsministeromröstningar får det bli?
Fyra. Om riksdagen röstar nej fyra gånger måste ett extraval hållas inom tre månader. En omröstning är gjord.
Hur gammal är Magdalena Andersson?
Hon är född 23 januari 1967 i Uppsala och är 59 år. Hon var finansminister 2014–2021 och statsminister 2021–2022.
Källor: Valmyndighetens valresultat 2026, riksdagens omröstning 15 oktober 2026, SVT:s rapportering 13–23 oktober 2026, SVT/Verians förtroendemätning 14–16 oktober 2026, Euronews 28 september och 13 oktober 2026, The Local 21 och 23 oktober 2026, Hufvudstadsbladet 15 oktober 2026. Mandaträkningen och scenariobedömningen är våra egna.
