Bjurholm i Västerbotten var Sveriges minsta kommun i 40 år, och nu sitter kommunen fast med lokaler som ingen vill köpa. Sedan våren 2026 ryms förskola, äldreboende, hemtjänst, produktionskök och skolmatsal i nybygget Diamanten. Kvar står de gamla husen. Johannesgården, ett före detta demensboende på 590 kvadratmeter, har sänkts från 2,8 miljoner till 1 miljon kronor utan att någon köpare har skrivit på. ”Det är ett miljonbelopp som tickar på”, säger kommunens fastighetschef Hans Edlund till SVT.
Publicerad 1 november 2026. Befolkningssiffrorna kommer från SCB:s månadsstatistik till och med augusti 2026. Ekonomin bygger på Bjurholms årsredovisning för 2025 och kommunens budget för 2026.
Är Bjurholm fortfarande Sveriges minsta kommun?
Nej, men marginalen är liten. Bjurholm var Sveriges minsta kommun vid varje årsskifte från 1983, då kommunen bildades, till och med 2022. Vid millennieskiftet var den dessutom den enda kommunen i landet med färre än 3 000 invånare. I juli 2023 gick Dorotea i södra Lappland förbi, och enligt SCB har Dorotea varit minst sedan dess. Kommunen skriver det själv i sin budget för 2026: ”Vi är inte längre minsta kommunen”.
Vi hämtade SCB:s senaste månadssiffror för att se hur läget ser ut i dag:
| Kommun | Invånare dec 2025 | Invånare aug 2026 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Dorotea | 2 241 | 2 201 | −40 |
| Bjurholm | 2 327 | 2 333 | +6 |
| Sorsele | 2 362 | 2 354 | −8 |
| Arjeplog | 2 570 | 2 553 | −17 |
| Åsele | 2 683 | 2 653 | −30 |
Två saker sticker ut. Bjurholm är den enda av landets fem minsta kommuner som har vuxit under 2026. Och avståndet till Dorotea har ökat till 132 personer, så titeln Sveriges minsta kommun kommer knappast tillbaka i år. Redan 2023 sa kommunstyrelsens ordförande Christina Lidström (M) till SVT att det ”framförallt är barnfamiljer som flyttar till kommunen nu”. Det är just barnfamiljer och äldre som Diamanten är byggd för.
Invånarantalet är inte bara en kuriositet. Antalet som är folkbokförda den 1 november året före styr kommunens skatteintäkter och statsbidrag. För 2026 räknar Bjurholm med 125,9 miljoner kronor i skatteintäkter och 80,2 miljoner i generella statsbidrag. I en kommun av den här storleken märks varje person som flyttar in eller ut.
Diamanten: kommunens största projekt någonsin
Beslutet togs 2019, när Bjurholm fortfarande var Sveriges minsta kommun. Idén var att samla nästan all kärnverksamhet på en plats i centrala Bjurholm och slippa driva flera gamla, halvtomma byggnader. NCC tog det första spadtaget i juni 2024 i ett uppdrag värt cirka 200 miljoner kronor. ”Diamanten är det största projekt som Bjurholms kommun någonsin genomfört”, sa kommunchefen Jimmy Johansson då.
- Vård- och omsorgsboende med 40 platser.
- Förskola för cirka 90 barn på sex avdelningar.
- Produktionskök för upp till 550 luncher och 120 middagar om dagen.
- Skolmatsal för minst 150 gäster, plus lokaler för hemtjänsten.
Projektet hade knappast blivit av utan staten. Den 31 augusti 2022 beviljade Delegationen för kommunal ekonomi i balans Bjurholm 103,7 miljoner kronor, av totalt 208,8 miljoner som kommunen sökt. Av dem var 97,5 miljoner ett investeringsbidrag till Diamanten. ”Det är ju helt ofattbart, det gör ju att vi kanske mäktar med investeringen i Diamanten”, sa Christina Lidström till SVT samma dag.
Det räckte ändå inte. Under 2025 beslutade kommunfullmäktige att skjuta till ytterligare 24 miljoner kronor för 2026 för att kunna färdigställa bygget, enligt årsredovisningen. Resten är lånefinansierat. Enligt planen flyttade förskolan in i februari 2026, äldreomsorgen därefter, och alla verksamheter skulle vara på plats före sommaren.
Husen som blev över
När verksamheterna flyttade blev flera av kommunens gamla fastigheter tomma på en gång. Tre av dem har SVT Västerbotten och nyhetssajten Sejfer rapporterat om:
| Fastighet | Tidigare användning | Läge i oktober 2026 |
|---|---|---|
| Johannesgården | Demensboende, 590 m² | Till salu. Priset sänkt från 2,8 till 1 miljon kronor. Intressenter finns, men inget avtal. |
| Förskolan Örnen | Förskola | Till salu, men köparen måste flytta byggnaderna från tomten. |
| Älvgården | Särskilt boende för äldre, 9 platser | Tom. Idé om trygghetsboende, inget beslut. |
Johannesgården är det tydligaste exemplet. Priset har sänkts med 64 procent, och en miljon kronor för 590 kvadratmeter motsvarar ungefär 1 700 kronor per kvadratmeter. ”Det går lite trögt”, säger Hans Edlund till SVT. En försäljning räknas inte som klar förrän ett avtal är undertecknat, och något sådant finns inte.
För Älvgården finns en annan väg. Kommunen har tecknat en avsiktsförklaring med Statens bostadsomvandling (SBO) om en ombyggnad, och årsredovisningen nämner utredningar om nya boendeformer. Om det blir trygghetsboende är ändå inte beslutat.
Dubbla fastighetskostnader i en ansträngd budget
Ett tomt hus kostar pengar, och i det som länge var Sveriges minsta kommun finns inga stora marginaler att ta av. Huset ska värmas så att det inte tar skada, försäkras, tillsynas och skrivas av. Kommunen såg problemet komma. I budgeten för 2026 står att året ”beräknas bli ett år med extra höga kostnader” eftersom verksamheterna flyttar från gamla lokaler till Diamanten. De politiska prioriteringarna handlar till största delen om flytten och ”de dubbla fastighetskostnader som kommunen drabbas av under en period”.
Frågan är hur lång den perioden blir. Siffrorna i årsredovisningen visar varför marginalerna är små:
- Resultat 2025: plus 711 000 kronor. Under hösten pekade prognosen på minus 13 miljoner mot budget.
- Investeringar 2025: cirka 157,6 miljoner kronor.
- Låneskuld: ökade med 97,7 miljoner till 313,5 miljoner kronor vid årets slut och beräknas nå 360 miljoner vid slutet av 2026. Det är ungefär 154 000 kronor per invånare.
- Kommunalskatt: 23,15 kronor per hundralapp, oförändrad sedan 2021.
Till det kom en oväntad smäll i januari 2026. En del av byggnaden där biblioteket ligger fick en kraftig sättning, grundplattan sjönk och delar av lokalen stängdes av säkerhetsskäl. Enligt årsredovisningen tar skadan en stor del av årets budget för fastighetsunderhåll. Kommunen själv sammanfattar läget som en ”fortsatt ansträngd ekonomisk situation med begränsat handlingsutrymme”.
Därför vill ingen köpa
Priset är uppenbarligen inte hela förklaringen. Vår bedömning är att tre saker samverkar:
- Liten marknad. I det som fram till 2023 var Sveriges minsta kommun, med drygt 2 300 invånare, finns få företag eller privatpersoner som behöver 590 kvadratmeter. Umeå ligger cirka sex mil bort.
- Byggnader gjorda för ett syfte. Ett demensboende har korridorer, små rum och särskild ventilation. Att göra om det till bostäder eller kontor kostar ofta mer än köpeskillingen, och det kan krävas ny detaljplan eller bygglov.
- Extra krav vid köpet. Örnen säljs bara om köparen flyttar husen. Det betyder transport, ny grund och en egen tomt innan byggnaden går att använda.
Mönstret känns igen från andra kommuner som bygger nytt och lämnar gammalt. I Stockholm ska Västertorps simhall stänga när den nya hallen står klar, och även där blir frågan vad som händer med den gamla anläggningen. Skillnaden är att en storstad har köpare. Det har inte en inlandskommun i Västerbotten.
Rivning blir plan B
Om inget seriöst intresse dyker upp snart kommer fastighetsorganisationen att föreslå att en eller flera av byggnaderna rivs, säger Edlund till SVT. Något beslut finns inte.
Rivning stoppar driftkostnaderna, men den är inte gratis. Själva rivningen kostar, och om husen fortfarande har ett bokfört värde måste det skrivas ned. Det slår mot resultatet samma år. Alternativet, att låta husen stå tomma, kostar däremot varje månad. För en kommun som vände ett befarat minus på 13 miljoner till ett litet plus 2025 spelar valet mellan dessa två roll.
Vad Sveriges minsta kommuner kan lära av Bjurholm
Diamanten bygger på en rimlig tanke: färre och nyare lokaler ger lägre driftkostnader på sikt. Men besparingen kommer först när de gamla husen är borta från kommunens böcker, sålda, ombyggda eller rivna. Fram till dess betalar kommunen för både det nya och det gamla. I Sveriges minsta kommuner är det ingen liten post.
Vår slutsats är att Bjurholm behöver lika tydliga tidsgränser för de gamla husen som kommunen hade för bygget. Ett datum då det blir rivning om ingen har köpt, ett beslut om Älvgården och en redovisning av vad de tomma husen kostar per månad skulle göra det lättare för invånarna att följa. Fler artiklar om kommunernas och hushållens pengar finns under Ekonomi, och fler lokala nyheter under Nyheter.
Frågor och svar om Bjurholm
Vilken är Sveriges minsta kommun?
Dorotea i Västerbottens län, med 2 201 invånare i augusti 2026 enligt SCB. Bjurholm är näst minst med 2 333 invånare, följt av Sorsele med 2 354.
Hur länge var Bjurholm Sveriges minsta kommun?
Från 1983, då kommunen bildades, till 2023. Bjurholm hade lägst folkmängd vid varje årsskifte till och med 2022. Dorotea gick förbi i juli 2023.
Vad är Diamanten i Bjurholm?
En ny byggnad i centrala Bjurholm med vård- och omsorgsboende för 40 personer, förskola för cirka 90 barn, hemtjänst, produktionskök och skolmatsal. NCC byggde den för cirka 200 miljoner kronor, och staten bidrog med 97,5 miljoner.
Vad kostar Johannesgården i Bjurholm?
Kommunen begär 1 miljon kronor för det tidigare demensboendet på 590 kvadratmeter. Utgångspriset var 2,8 miljoner kronor. Huset var fortfarande osålt i oktober 2026.
Vad händer om lokalerna inte blir sålda?
Fastighetsorganisationen planerar att föreslå rivning av en eller flera byggnader om inget seriöst intresse visar sig snart. Det finns inget politiskt beslut om rivning ännu.
Källor: SVT Västerbotten 6 oktober 2026 (Hans Edlund), Sejfer 6 oktober 2026, SCB befolkningsstatistik per månad (tabell BefolkManadCKM, augusti 2026) och SCB:s pressmeddelanden 2023 och 2024, Bjurholms kommun årsredovisning 2025 och budget 2026, SVT 31 augusti 2022 och 18 augusti 2023 (Christina Lidström), NCC 12 juni 2024, Kommuninvest Dialog. Beräkningarna av kvadratmeterpris och låneskuld per invånare är Sverige Nus egna.
