GlobalEye är Sveriges nya spanings- och ledningsflygplan: en flygande radar- och ledningscentral som övervakar luften, havet och marken samtidigt och skickar en gemensam lägesbild till hela Försvarsmakten. Saab visade upp det första svenska exemplaret, med beteckningen S 106, i Linköping den 15 oktober 2026. Nu väntar provflygningar, och leverans till Flygvapnet är planerad till 2027.
Uppdaterad 17 oktober 2026.
Vad är GlobalEye?
GlobalEye är ett så kallat AEW&C-system, en förkortning av airborne early warning and control: luftburen förvarning och ledning. I praktiken är det ett affärsjetplan som byggts om med kraftfull radar, flera andra sensorer, sambandsutrustning och arbetsplatser för operatörer. Besättningen kan upptäcka hot tidigt och samtidigt leda flygplan, fartyg och markförband.
Grunden är Bombardier Global 6000, samma flygplansmodell som Flygvapnets nya statsflygplan TP 106. Saab bygger om flygplanet i Linköping och monterar sin egen radar och sensorsvit. Plattformen flög första gången 2018, och Förenade arabemiraten har använt systemet sedan 2020.
Så fungerar GlobalEye
Principen är enkel: ju högre en radar sitter, desto längre bort ser den. En markradar skyms av jordens krökning och av terrängen. Flygplanet flyger på cirka 35 000 fot, ungefär 10,7 kilometer upp, och kan stanna i luften länge.
Kärnan är radarn Erieye ER (Extended Range), den långa balken på flygplanets rygg. Det är en AESA-radar, alltså en radar som styr sina strålar elektroniskt utan att något roterar. Runt den finns fler sensorer:
- Sjöövervakningsradar som följer fartyg ut till horisonten.
- Elektrooptisk kamera för att identifiera det radarn har upptäckt, även på långt håll.
- Markövervakning som kan upptäcka fordon som rör sig på marken.
- AIS-mottagare som läser av de identitetssignaler civila fartyg sänder ut.
- Passiva sensorer som lyssnar efter andras signaler utan att själva avslöja flygplanet.
Det viktiga är inte att varje sensor ser något, utan att allt vägs samman. Operatörerna i kabinen bygger en gemensam lägesbild som skickas i realtid till Flygvapnet, Armén och Marinen. Alla förband ser då samma bild, i stället för att varje del arbetar med sin egen.
Räckvidd och prestanda
| Egenskap | Uppgift |
|---|---|
| Flygplan | Bombardier Global 6000, ombyggt av Saab |
| Huvudradar | Erieye ER (AESA) |
| Instrumenterad räckvidd | 650 km enligt Saab |
| Lågtflygande mål | Mer än 400 km enligt Saab |
| Flyghöjd | Cirka 35 000 fot (10,7 km) |
| Uthållighet | 11–12 timmar (Ny Teknik anger 11, Saab 12) |
| Övervakar | Luft, hav och mark |
| Svensk beteckning | S 106 |
Siffrorna skiljer sig mellan källor eftersom de mäter olika saker. 650 kilometer är hur långt radarn kan mäta. Hur långt den faktiskt upptäcker ett mål beror på hur stort målet är och hur högt det flyger. Saabs egen uppgift för lågtflygande hot, som kryssningsrobotar, är mer än 400 kilometer.
Vår uträkning: därför stämmer 400 km
Vi kontrollräknade Saabs siffra med den vanliga formeln för radarhorisont, som tar hänsyn till jordens krökning och hur radarvågor böjs i atmosfären. Från 10 700 meters höjd ligger horisonten för ett mål vid havsytan cirka 425 kilometer bort. Flyger målet på 100 meters höjd ökar avståndet till ungefär 465 kilometer. Det stämmer väl med Saabs uppgift om mer än 400 kilometer för lågtflygande mål, och visar varför höjden är hela poängen med en flygande radar.
Vad betyder det för Sverige? Från Visby till Kaliningrad är det cirka 350 kilometer fågelvägen, och till Riga drygt 360. Ett radarflygplan på hög höjd över Gotland kan alltså i teorin se in över stora delar av södra Östersjön och Baltikums kuster, utan att lämna svenskt luftrum.
Varför Sverige behöver GlobalEye
Det korta svaret är tid. Ju tidigare ett hot upptäcks, desto mer tid finns att fatta beslut, larma och sätta in rätt förband. Saab beskriver det som att gå från förvarnad till förberedd.
Det finns också ett mer akut skäl. Sverige har för närvarande inga egna radarflygplan i tjänst. I maj 2024 beslutade regeringen att skänka Flygvapnets två äldre radarflygplan ASC 890, som bygger på Saab 340, till Ukraina. Enligt Ukrainas försvarsministerium har de flugit stridsuppdrag sedan mars 2026. Försvarsminister Pål Jonson (M) har sagt att Sverige inte hade fått någon ersättning när planen lämnade landet. Det nya flygplanet fyller alltså ett hål, i stället för att ersätta något som redan finns.
Systemet kan även användas utanför krig, till exempel för att övervaka större evenemang eller ge lägesbild vid kriser.
Beställningar, kostnad och tidsplan
Sverige har beställt tre system:
- Juni 2022: Försvarets materielverk (FMV) beställde två flygplan för cirka 7,3 miljarder kronor, med option på fler.
- Juni 2024: FMV utnyttjade optionen och beställde ett tredje för cirka 2,6 miljarder kronor. Det finansierades genom stödpaketet till Ukraina, samma paket som de gamla radarflygplanen ingick i.
- Oktober 2026: Det första svenska exemplaret, S 106, visades i Linköping.
- 2027: Planerad leverans av det första flygplanet till Försvarsmakten efter provflygningar. När det blir fullt operativt har inte meddelats.
Sammanlagt är det knappt tio miljarder kronor för tre system. Beloppen omfattar mer än själva flygplanen, till exempel utbildning och stöd, så det går inte att räkna fram ett exakt pris per flygplan.
Försvarsminister Pål Jonson sa vid visningen: ”Det här är en tidigareläggning från det försvarsbeslut som vi tog i december 2024.” Han ingår i Ulf Kristerssons övergångsregering, som vi skrivit om i artikeln om regeringsbildningen. Flygvapenchefen Jonas Wikman svarade på frågan om när han vill ha planet i luften: ”Så snart som möjligt, naturligtvis.”
GlobalEye och Nato
Sverige är inte ensamt. Förenade arabemiraten har fem flygplan, Frankrike beställde två i december 2025 och Nato har valt samma system som ersättare för sina äldre Boeing E-3A Awacs, med förhandlingar om upp till tio flygplan. I september 2026 skrev Nederländerna under en avsiktsförklaring om att köpa ett exemplar och dela flygplanspool med Sverige. Som Natomedlem får Sverige därmed ett system som allierade länder också använder, vilket gör det lättare att dela lägesbild över gränserna.
Fler svenska nyheter hittar du under Nyheter. Saabs egen presentation av det svenska flygplanet finns i Saabs pressmeddelande.
Vanliga frågor om GlobalEye
Vad är GlobalEye?
Det är Saabs spanings- och ledningsflygplan. Det bygger på affärsjetplanet Bombardier Global 6000 och har radar och sensorer som övervakar luft, hav och mark samtidigt.
Hur långt ser GlobalEye?
Radarn har en instrumenterad räckvidd på 650 kilometer. Lågtflygande mål upptäcks enligt Saab på mer än 400 kilometers avstånd.
Hur många GlobalEye har Sverige beställt?
Tre. Två beställdes 2022 och ett tredje 2024, till ett sammanlagt värde av knappt tio miljarder kronor.
När levereras GlobalEye till Flygvapnet?
Det första svenska flygplanet, S 106, ska levereras under 2027 efter provflygningar. Datum för när det blir operativt har inte meddelats.
Vad ersätter GlobalEye?
Sverige skänkte sina två äldre radarflygplan ASC 890 till Ukraina 2024. Sedan dess har Flygvapnet saknat egna radarflygplan, och S 106 fyller det hålet.
Källor: Saabs pressmeddelande 15 oktober 2026 och produktinformation om GlobalEye, SVT Öst 16 oktober 2026, Ny Teknik oktober 2026, Saabs pressmeddelanden om FMV:s beställningar 2022 och 2024, rapportering om ASC 890 till Ukraina 2024–2026. Uträkningen av radarhorisonten och avstånden från Gotland är vår egen.
